tisdag 22 juli 2014

Låktatjåkko fjällstation- Riksgränsen

Vi startade vandringen till Låktatjåkka "anhalt" (dvs tågstationen) vid 10-tiden. Vi hade en tanke om att gå vägen om Trollsjön innan vi tog tåget till Riksgränsen  kl 16.40 men jag kände att jag inte orkade med en tuff vandring till. Idag vill jag ta det lugnt. Eftersom vi har dryt 6 timmar på oss får vi ta många pauser längs vägen (det är bara 7 km till stationen och nerförsbacke).

Vi följde Låktajokken nästan hela vägen och såg en del fina vattenfall. 


Det blåste något ohyggligt hela vägen så näsan rann konstant och jag fick ont i huvudet av blåsten. Det var tur att jag hade min regnjacka med mig. Jag tog på mig den fastän det var över 20 grader ute men det blev faktiskt inte för varmt med den utan den fyllde bara sin funktion. Mycket nöjd med min skaljacka!


Vi träffade en hel del folk på stigen som såg ut att vara på väg till Låktastugan på dagsutflykter.

När vi närmade oss stationen vid 13-tiden såg vi den här skylten. Hade vi bara kommit 1 timme tidigare så hade vi nog hunnit med Trollsjön också. Nu har vi 3 timmars  väntan på stationen istället. Men jag har för en gångs skull inget emot att sitta lite i skuggan, vila och uppdatera bloggen efter de senaste dagarnas vandring!


När vi kom till stationen hörde vi ett tåg komma och förstod att det måste vara nattåget från Stockholm som skulle passera. Jonas var snabbtänkt och fällde ner semaforen för att tåget skulle stanna men det körde ändå förbi. Ett kort samtal till SJ bekräftade det vi anade, alla tåg stannar inte i Låktatjåkka, utan det är bara vissa som stannar. (Om man vill vara säker på att komma med ett tåg ska man fortsätta nära kilometer till längs Rallarvägen (som går längs med spåren) till nästa station, Vassijaure.)


Under tiden som vi satt där passerade en del folk som antingen skulle påbörja sin dagsvandring eller avsluta. Alla från/till parkeringen på E10:an som går bara ett par hundra meter bortanför stationen.

Så där satt vi och en timme hade bara susat förbi (vi hade åter internet efter 2 dagars radioskugga) när det kommer ett par i vår ålder som hade varit uppe och badat vid Trollsjön.
- Va! Stannar tågen här? undrade han
- Ja, 16:40 kommer tåget, svarar vi.
- Vart ska ni då?
- Riksgränsen.

Efter en liten stunds dividerande dem emellan erbjuder de oss skjuts. De har bestämt sig för att köra till Narvik och då kan de släppa av oss på vägen. Så himla snällt! Så kom det sig att jag inte fick testa mitt eget tålamod och se om jag kunde sitta still på en öde station en vacker sommardag och vänta på ett tåg i 3 timmar.

STFs vandrarhem i Riksgränsen visade sig vara rent och fräscht med toalett och dusch på rummet och även en liten TV. Fräscht gemensamt kök. Vi betalade ca 700 kr för rummet men då får man städa själv.
Anledningen till att jag valde Riksgränsen som slutdestination är för att det är en stor skidort och jag tänkte att här kommer det att finnas affärer och restauranger. Döm av min förvåning när vi upptäcker att det inte finns någonting alls. Utom ett fik som har öppet 10-16 på sommaren. Skämtar de med mig? Nu håller visserligen en ICA på att öppna men den kommer att vara klar i slutet av augusti 2014 så det hjälpte inte oss nu.
Personalen på vandrarhemmet var jättegullig och förklarade hur vi kunde gå till nästa samhälle, Katterjåkk (2 km bort) där det finns en Coop och restaurang. Så vi tog en dusch och gick sen en trevlig promenad längs Rallarvägen till Katterjåkk där vi åt middag på Ebbes kök och handlade frukost.
Katterjåkk stugby
Vi avslutar vår vandring med lugn i själen, solbrända och fulla av nya intryck. Det har varit så vackert! Det här gör vi om!