Abisko-Björkliden

Efter en slapp morgon med god frukost och återigen den hänförande utsikten över Torneträsk kom vi iväg vid 10. Redan varmt! Det kommer att bli svettigt idag!

Man kan ta rallarvägen till Björkliden (8-9 km) eller så kan man ta sig över berget Njulla - vilket du kan göra för egen maskin eller genom att ta linbanan upp till Aurora Sky Station och sen följa leden ner till Björkliden. Eftersom vi var ordentligt laddade för att börja vandringen och "låta kroppen  jobba lite" så bestämde vi  oss för att vandra upp till Aurora Sky Station (alltså inte ta linbanan upp) och sen gå upp för berget Slåktatjåkka. Först därefter gå ner till Njulla igen och ner på baksidan till Björkliden. Vi visste inte riktigt hur långt/hur brant det skulle bli men tänkte att det nog skulle ta ca 6 timmar.

Instruktionerna på turiststation var lite sådär och vi är inte helt säkra på hur vi ska gå men vi chansar på första stigen till vänster efter starten på Kungsleden, en naturstig märkt med en gul blomma ("Rihtunjira").

Följ naturstigen upp til Njulla från Abisko

Glöm inte kåsan så att du kan svalka dig med gott kallt vatten direkt från forsen!

Uppe på Njulla med Lapporten i bakgrunden

Klättringen upp till Aurora Sky Station visade sig vara jobbig. Första halvan var det tät vegetation och rätt blött på sina ställen, främst när man kommer lite högre upp. Den varma dagen gjorde att det krävdes täta vätskepauser. Jag rekommenderar att man tar linbanan istället för att gå. Den kostar 135kr  per person enkel väg om man är med i STF. Linbanefärden upp ska ta 30 min. Vi gick sträckan på 2 timmar inkl några kortare pauser.

Väl uppe var det en bedårande 360-graders utsikt över Torneträsk och snötäckta fjälltoppar. Solen stekte ordentligt så vi satte oss på terrassen (Aurora Sky Station) och drack vatten och bättrade på solkrämen. Vi gick in på serveringen och pratade med den trevliga tjejen som både skötte linbanan och serveringen (samtidigt). Vi var inte redo för lunch än men jag la märke till att de serverar superfräscha mackor för 60kr, varma och kalla drycker, glass, kakor mm och de tar kort. Obligatoriskt lunchställe om du inte har förbeställt lunchpåse på turiststationen!

Linbanan uppe på Njulla

Det blev helt enkelt för varmt att sitta på terrassen så vi gick upp en bit från toppstationen och åt vår lunchpåse från hotellet där vi fann lite skugga och det fläktade. Efter det fortsatte vi klättringen upp på Slåktatjåkka. Väl uppe drack vi kaffe med chokladen från lunchpåsen. 

Stärkta av fikat tog vi oss ner för Slåktatjåkka och sen upp till Njullas topp.

Vy från Njulla

När vi kom upp till Njulla märkte vi av myggen för första gången. Och vi som inte hade något myggmedel med oss! Vi tog några bilder och tänkte att det är bäst vi rör på oss för att inte bli uppätna av myggen men det blev bara värre ju längre vi gick. Det visade sig vara helt vindstilla på baksidan av berget och myggorna var överallt. Jonas fick flera bett i ansiktet som svullnade upp direkt och på armarna fick vi otaliga bett. Vi hade med oss myggnät som vi drog ner över ansiktet vilket hjälpte lite grann men resten av kroppen fick vi, när paniken väl hade lagt sig lite, acceptera skule bli helt sönderbiten. Och inte nog med det, stigen ner är så brant att efter halva vägen är vi så utmattade att myggorna är de enda som motiverar oss till att gå vidare. Knäna är helt slut och jag börjar bli orolig att jag inte kommer att kunna vandra imorgon. När vi kommer ner från kalfjället är jag så trött i låren och har så ont i knäna att jag får jag ta spjärn mot de små björkarna för att kunna ta vissa steg.

Totalt tog det oss närmare 8 timmar att komma till Björkliden, en sträcka på knappa 14 km men vi var ändå helt färdiga när vi kom till STF Gammelgården som vi har bokat in oss på för natten. När vi passerade Silverfallet, knappt 1 km från Gammelgården, var vi för trötta för att stanna och titta.

Väl vid ingången till vandrahemmet läser vi på skylten att vi måste hämta nyckeln på Hotell Fjället. 15 minuters brant stigning upp dit! Fy fan! Det sa de inget om när vi bokade. Vi passerar tågstationen och Lanthandeln (som har öppet 10-18). Den jättegulliga kvinnan som driver lanthandeln lider med oss. Hon bestämmer sig för att ringa till hotellet för att höra om vi verkligen måste upp. Det måste vi. Sen börjar hon ringa efter skjuts till oss bland sina bekanta men vi säger att det är OK, vi går upp själva efter lite vila. Vi köper MyggA stift av henne innan hon stänger.

Efter incheckningen sätter vi oss i solen på Björklidens uteservering. Jonas med en kall Norrlands guld och jag med en Gin Tonic. Jag som sällan dricker sprit och aldrig i solen! Idag smakar den ljuvligt och när vi har druckit upp är allt jobbigt glömt och vi njuter av vädret och utsikten och ser fram emot de kommande dagarnas vandring.

STF Gammelgården

När vi kommer tillbaka ner till Gammelgården är vi inte imponerade. Jag kan inte rekommendera det som boende om man jämför med övriga STF boenden! Det luktar illa på rummet men är OK städat. Däremot duscharna - en katastrof! Vad vi kunde se (det var dåligt med information) så finns det endast 2 duschar till hela vandrarhemmet varav den ena luktade starkt av mögel. Den andra hade ingen ventilation och mögel i taket även om utrymmet såg nytt ut. Färgen på insdan av dörren hade flagat och trillat av! Inte OK att låta ett ställe förfalla på det viset när det är så lättillgängligt. Skäms STF!

Efter att ha duschat kände vi oss stärkta och tog oss återigen upp till hotellet för middag på Restaurang Lapporten. Jag åt souvas med ungsstekta rotfrukter och drack ett glas rött till. Gott!

Torneträsk sett från Restaurang Lapporten i Björkliden